Om vardagsmagi.
Han var allting som jag inte var; stor, kraftig och lång. Bullrig och energisk. Med på tok för långt hår. Men framförallt hade han en helt annan syn på saker och ting. Varje gång vi möttes brukade han hojta "Det är [insert svordom] helt [insert annan svordom] magiskt, tjejen!" på bred östgötska. Och jag brukade skratta och hålla med. Säga "Eller hur?" milt. Just då brukade det vara det också, för han svepte allt och alla med sig på något vis. Och sedan, när vi skiljdes åt, brukade jag blir stående kvar och undra exakt hur han bar sig åt. Hur såg han allt det där magiska, när jag bara såg? Rakt upp och ned. Av och till lyckas jag förstås och den här veckan vill jag också säga att "det är så himla magiskt egentligen". Utan att gasta. Utan svordomar. Och absolut inte på östgötska, men ändå. Magiskt.
Toscablommorna en vecka senare. Egentligen har de sällskap med en mängd blommande hibiskus och bougainvillea, men av alla bilder jag tog denna vecka fastnade jag för den här. I all dess enkelhet.
7 kommentarer:
Jag gillar det enkla!! Och detta är verkligen magiskt =) utan svordomar ;)
Kramis!
Vilken otroligt vacker bild av verkligheten!
Naturen är verkligen magisk i sig... men din bild spär ändå på det hela lite... ljuvlig bild!!
Blir allt lite nyfiken på vem han är den där östgöten...
Hoppas du får en fin vecka!
Kram
Ja jag blir också nyfiken på vem han är? :)
Behöver jag säga att bilden är underbar??? Perfekta färger.
Kram
Enkelt och helt underbart, så snygga färger och komposition.
Ha det bra
Kram
Enkelt men o så vackert, när man sedan kan binda samman en enkel och vacker bild till ett bildminne man har förstärks bilden till något underbart.
Kram
Vilken vacker bild! ♥
Skicka en kommentar