söndag 1 mars 2009

vecka 9 - Ylva


Om Kära Dagbok.
Jag började föra dagbok ungefär samtidigt som jag lärde mig skriva. Någon gång kring arton slutade jag fylla i datum, för jag hade läst Andarnas hus och trodde att man lättare kunde se sammanhanget mellan händelserna om man struntade i tiden. Så här i efterhand vet jag att det var första steget mot att sluta. För snart tre år sedan slutade jag helt. Vid den tidpunkten skrev jag bara när jag var ledsen eller arg och jag tyckte inte alls om den person jag blev i boken. Dessutom kändes det inte som rätt uttryck, med bara ord. Men så i julas hittade jag en tom anteckningsbok som jag fått för att fortsätta, då för tre år sedan, och plötsligt kändes det rätt att börja igen. Fast på ett annat sätt. Mera postivt, mindre vimsigt. Jag struntar inte i tiden, men har ändå börjat se sammanhanget. Just nu är det bara text, men så småningom kommer det nog att bli mer. Och det har blivit en vardagsrutin. Särskilt denna vecka för vardagen har varit så särskilt vardaglig, fastän saker och ting ännu inte är tillbaka i det vanliga. Det har i allafall varit mer disk, ytterligare tvätt och strykning, fler inköp, längre listor, noggrannare planering och extra mycket syskongräl. Det blir alltid så veckan innan mina föräldrar kommer på besök och det känns skönt att ha det dokumenterat, i ett tydligt sammanhang att se.
När det här inlägget syns är vi redan i ett annat hus, längre söder ut, och jag har lovat dyrt och heligt att inte ta med mig någon dator. Kameran däremot följer självklart med och nästa veckas bild kommer såklart att tas. Huruvida den faktiskt dyker upp om en vecka eller tisdagen den 10:e vet jag inte just nu, men den kommer!

5 kommentarer:

Camilla Alvén sa...

Hoppas att ni får en underbar tid tillsammans.

Christine sa...

Ja, varför slutade man skriva dagbok?! Har ju varit en underbar guldgruva nu..
Ska pusha Sanna till att skriva, bara åldern infinner sig =)

Kram ♥

millandante sa...

Skönt att lämna datorn hemma och ägna tiden åt annat emellanåt... Hoppas ni har det mysigt tillsammans!
Känner så igen mig vad det gäller dagboksskrivandet! Skriver själv i perioder... just nu skriver jag varje kväll tre saker som varit bra med dagen, tre saker jag är tacksam över och tre saker jag behöver hjälp med. Känns bra, ger mig svar och det blir en blandning mellan bra och mindre bra tankar och funderingar!
Kramar

Karins fotoblogg sa...

Din handstil är lika sirligt vacker som din thédrickande dam! Jag vet inte hur många gånger jag försökt börjat skriva dagbok men jag slutar nästan lika snabbt för jag orkar inte skriva fint mer än två rader. Fast det är nog inte därför jag inte lyckas med att skriva dagbok.
Bilden på din dagbok är så enkel och vacker. Det svarta bandet är pricken över i.
Hoppas att ni får det skönt tillsammans med föräldrarna!
Kram

Cattis sa...

Vilken underbar handstil du har! Jag skrev dagbok när jag var liten, senast jag skrev dagbok i stort sett varje dag, var i samband vid min första graviditet och när han föddes och hans första år. Nu har jag en bok liggandes vid sängen som jag skriver i lite då och då, det kan bli lååånga hopp, månader... ;) Men den finns där och fylls i eftersom.