vecka 49 - Ylva

Om ärenden. Eller att strunta i dem snarare.

En av de bloggar jag besöker regelbundet innehas av en konstnärinna. Hennes inlägg är nog sammantaget ungefär lika delar konst, småbarn och ärenden. Och jag har motvilligt varit lite fascinerad av alla dessa viktiga ärenden som hon skriver om. Fram tills den här veckan alltså, när jag plöstligt insåg att jag hade en lista av just ärenden framför mig, så pass omfattande och faktiskt rent ut sagt tråkig att jag inte längre förstod hur jag tänkte egentligen. Det är antagligen förskräckligt oansvarigt av mig, men jag prioriterade en hel mängd andra saker istället. Sambon bestämde sig helt sonika och mycket oväntat för att lägga allt åt sidan dagarna omkring sin födelsedag nu i veckan, för att bara umgås, så självklart gjorde jag det med. På förskolan behövde de hjälp med bakning inför julmarknaden så jag har bakat muffins av olika sorter. Jag har avsatt tid åt att verkligen göra ett decemberalbum. Sitta själv med det. Och idag tog jag med barnen en sväng ut med strandpromenaden för att bli kvar nästan hela dagen på en seglartävling. Även om det höll på att aldrig bli någon promenad. Grannen mitt emot hade stått och lurpassat. Just som vi klev ut genom grinden stod hon där och undrade om hon inte kunde få åka med i bilen. Jag hade alls ingen lust att köra de där 200 meterna och framför allt inte rakt in i jyttret av bilar, men hon har svårt att gå. Och så håller hon ordning och reda när vi inte är hemma. Ser till att ingen parkerar framför grinden eller muren. Att ingen plockar mango eller otillbörligen tar sig in. Så ja, man får göra henne till viljes helt enkelt. Lyckligtvis blev hon erbjuden skjuts av någon annan i samma ögonblick och vi fick vår promenad. Barnen har hejat vilt, lekt med kompisar i strandkanten, kastat sig ut i sjön bland båtarna och undersökt segel. Själv har jag tagit närmare hundratalet bilder och pratat om ditten och datten med en av sambons bästa vänner som vi mötte i myllret. Ärenden, schmärenden ungefär. Jag är så glad att jag struntade i allt utom det viktigaste! Fast det är mycket möjligt att jag tar tillbaka det nästa vecka.

Edited: Om någon undrar varför det är så vansinnigt mycket människor kring båtarna så beror det på konstruktionen. Det är yoles rondes och en mycket lokal båttyp som saknar både köl och roder (man använder en slags överdimensionerad åra i aktern istället), vilket också förklarar hur det är möjligt att ha starten på stranden. För att båtarna ska hålla balansen krävs ett antal rejäla personer som hänger (bokstavligen) på stadiga stänger utanför relingen och väger upp båten. De kapsejsar ofta! Två av båtarna på bilden tippade inom 5 minuter.